Maria Rosenblad var bara tio år när hon visste att hon ville bli ingenjör. I dag leder hon ett team av projektledare på trafikförvaltningen som tillsammans jobbar med att rusta upp vagnarna i tunnelbanan.
Maria Rosenblad är rookie på trafikförvaltningen, verksamheten bakom SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten. Men trots att hon är relativt ny på jobbet har Maria en gedigen erfarenhet av projektledning och ingenjörskap. I sin nuvarande roll leder hon ett antal projektledare i arbetet med att förnya och underhålla vagnarna i tunnelbanan. Det handlar om att byta ut inredningen, förbättra tillgängligheten eller bygga om förarhytten för att ge en mer ergonomisk arbetsmiljö.
– Jag var bara tio år när jag visste att jag skulle bli ingenjör. Jag har alltid gillat matte, fysik, att lösa problem och se helheter, säger Maria.
Även om hon har stenkoll på projektledning är en karriär inom offentlig verksamhet helt ny mark. Det är dessutom första gången i sin karriär som Maria har en kvinnlig chef. Uppfriskande menar hon, som samlat på sig erfarenhet i framför allt mansdominerade branscher. Det är många möten, både internt och externt, men mycket av arbetet handlar också om att hantera frågor för att kunna fatta bra beslut. Glöden brinner lite extra starkt när det kommer till att utveckla sina medarbetare och skapa bra teamkänsla.
– Jag tycker mycket om att planera och strukturera, få folk engagerade och få andra att må bra. Blir man sedd och bekräftad är det roligare att jobba. Att driva människor mot ett och samma mål och sen se dem lyckas är otroligt givande, säger Maria.
Vägen in till trafikförvaltningen var inte helt spikrak för Maria själv. Det var inte förrän hon fick träffa sin blivande chef som Maria bestämde sig för att hoppa på tåget. Chefen i fråga lyste av engagemang och entusiasm. Tveksamheten blev ett självklart ja.
– Jag är så nöjd över det beslutet. Här är högt i tak och det märks att många är stolta över att jobba här. Jag upplever att det finns gott om möjligheter och att ledningen känns närvarande, säger Maria.
Just nu går hennes projekt in i en intensiv fas. Den slutgiltiga designen ska spikas och de första tågen ska byggas om. De 271 tunnelbanetågen ska bogseras med lok till Västerås, via Tvärbanan ut på järnvägen. Väl på plats börjar ca 3 veckors ombyggnad innan man transporterar tillbaka dem till Stockholm.
– Det är ett stort plus att få möjlighet att bidra till stockholmarnas vardag och jobba så miljömedvetet som vi gör. Nu läser dessutom min dotter till civilingenjör, säger Maria.
Det gäller att tänka både långsiktigt och innovativt som teknisk systemstrateg. Stora vägvalsfrågor avlöser varandra, särskilt på trafikförvaltningen där projekten ofta är i miljardklassen.
Behöver vi köpa in helt nya tåg eller kan vi utveckla de tåg vi har på livstid? Hur ser vi till att tågdepåer är tillräckligt stora i förhållande till det antal tåg vi behöver ha i trafik? Smaka på två av många frågor som Robert Lagnebäck och hans kollegor brottas med om dagarna. De jobbar på trafikförvaltningen, verksamheten bakom SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten, med långsiktig planering av hur kollektivtrafikens tekniska system ska utvecklas. Det är en process som kan ta många år och man behöver kika i spåkulan både en och två gånger för att sia om kommande behov.
– Det intressanta är komplexiteten. Att jobba med fordon handlar om att behöva ta hänsyn till alla delar av den övriga infrastrukturen. Samtidigt är det våra fordon som fysiskt bär resenärerna, förklarar Robert.
De tekniska systemen i kollektivtrafiken påverkar många människor varje dag. Faktum är att ca 800 000 resenärer nyttjar SL-trafiken dagligen.
– Så länge det fungerar tänker ingen på hur många tekniska system som ska samspela för att transportera oss bekvämt och säkert, säger Robert.
Robert Lagnebäck är utbildad civilingenjör och arbetade i olika roller inom spårtrafik innan han hamnade på trafikförvaltningen 2012. En enkel men innehållsrik annons lockade med ett spännande samhällsuppdrag och möjligheten att få jobba med både avancerade detaljer och övergripande strategiska frågeställningar.
– I jämförelse med till exempel en jetmotor, som är ett väldigt komplicerat system, så är kollektivtrafikens system snarare komplexa. En jetmotor är invecklad i sin konstruktion, men den går att förstå utifrån avancerade beräkningar. I kollektivtrafiken finns flera komplicerade tekniska system som samverkar men skillnaden är att vi människor och resenärer utgör en dimension som gör systemet extra komplext, säger Robert.
Med glimten i ögat nämner Robert sin tidiga ambition att bli världens första "maskinpsykolog". Under studietiden läste han framför allt maskinkonstruktion men också en mindre kurs i psykologi. Det banade väg för de fortsatta doktorandstudierna inom drift och underhåll där han, enkelt uttryckt, fick lära sig att lyssna på maskiner för att kunna ge dem rätt omvårdnad. Rollen som teknisk systemstrateg ser dock lite annorlunda ut och istället handlar det om problemlösning och variationen av frågor som måste hanteras. Vid horisonten skymtar stora projekt som tunnelbanans utbyggnad, kommande upphandlingar och förarlösa fordon.
– Nu behöver få in fler medarbetare som kan bidra med ny inspiration och nya, innovativa idéer. Här hamnar du på arbetsplats med massor av engagerade kollegor och en positiv anda, säger Robert.
Fredrik Meurman är samhällsplanerare på trafikförvaltningen. Han håller ett öga på hur Stockholmsregionen utvecklas och mer specifikt hur Nacka kommuns stadsutveckling påverkas av kollektivtrafiken.
I framtiden byggs tunnelbanans blå linje ut från Kungsträdgården via Södermalm till Nacka centrum. Att kollektivtrafiken utvecklas innebär inte bara att avstånden blir mindre men också att fler bostäder kommer att byggas. Stadsbilden förändras. Fredrik Meurman är i sin yrkesroll spindeln i nätet och agerar kontaktperson mellan Nacka kommun och trafikförvaltningen.
– Å ena sidan ställer vi olika krav på kommunen där tillgänglighet är ett exempel. Men vi utreder också hur nya resmönster skapar nya behov och om vi behöver göra ändringar för busslinjer när nya tunnelbanan är på plats, säger Fredrik.
Utmaningarna för framtiden är många. Sverigeförhandlingen, som är ett uppdrag från regeringen, syftar bland annat till att föreslå utbyggnadsstrategier för nya järnvägar och öka kollektivtrafiken, tillgängligheten och bostadsbyggandet i storstäderna. Fler satsningar på kollektivtrafiken skapar uppdrag både för trafikförvaltningen och berörda städer. Ett mycket viktigt led i trafikförvaltningens arbete är just hållbarhet ur flera olika perspektiv.
– Efter min civilingenjörsutbildning inom samhällsplanering hade jag ambitionen att 'rädda världen'. Jag ville vara en pusselbit i arbetet med att skapa ett mer hållbart Stockholm, berättar Fredrik.
Fredrik menar att det är just variationen och komplexiteten i aktuella frågor inom trafikförvaltningen som gör arbetet så spännande. På sikt skymtar fler stora kollektivtrafiksatsningar som ger en extra dimension i arbetet.
